Gemensamma behov, piloter med flera storbolag och precisionsskogsbruk

För Linda Nyström handlar omställning om att våga tänka nytt, hitta smartare och mer hållbara lösningar och samtidigt ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som redan finns. Genom samverkan mellan olika aktörer kan man driva utvecklingen och få konkurrenskraft och hållbara produkter och tjänster på marknaden.

Linda är vd för Skogstekniska klustret. Det startade för att koppla ihop teknikföretag med forskning och stora skogsbolag, som hon beskriver som potentiella kunder. Klustret lyssnar in vilka utmaningar skogsbruket har och letar efter aktörer som kan bygga lösningar, ny teknik och nya innovationer.

Ett gemensamt behov som blev en pilot

Linda berättar om ett case där klustret gick ihop med flera storbolag bland medlemmarna. De hade ett tydligt gemensamt behov, som skickades in i projektet Innovationspiloter för att hitta startups och små och medelstora företag med en lösning. Ignite och Uminova Innovation hjälpte till att sålla. Enligt Linda var det från början ett trettiotal företag, som blev tretton och sedan sex. De sex fick träffa sex storbolag, och efter utvärderingen ville man samarbeta med två av dem.

Fler storbolag, delad kostnad och någon som tar ledningen

Nyttan för storbolagen var att de var flera. De kunde hjälpas åt att sätta kravspecifikationen och dela på kostnaden för piloten, och någon av dem var extra driven, tog ledarrollen och lade mer tid på projektet. Det gjorde det lättare för fler att hoppa på. Linda har också arbetat i piloter med ett storbolag och ett litet företag, och det kan fungera jättebra. Med fler parter väcks fler frågor, och det kan ge synergieffekter och starkare tillit.

Att våga berätta om sina behov

En av basfaktorerna, säger Linda, är att våga berätta om sina utmaningar och behov. Lyfter någon handen och säger att man kört fast finns det sannolikt fler med samma problem, eller någon som kan hitta startups med lösningar. Hon beskriver startups som en otroligt bra resurs för storbolag, eftersom de är agila och snabba på att ställa om efter kundens behov. Kan man göra en kravställning och skicka in den för att matcha vill hon fortsätta med det.

Precisionsskogsbruk

Precisionsskogsbruk är ett ord Linda säger att de pratar mycket om, och det handlar om att använda resurserna så bra som möjligt. När ett träd tas ut vill man helst veta vad det ska bli i slutändan, och det kräver data om trädet och om hela kedjan ut till sågverken och vidare förädling. Som exempel nämner hon att stockar traditionellt kapas i vissa längder, men att en krök eller kvist kan göra en annan längd bättre. Hon säger också att det samlas in mycket data om biologisk mångfald, men att branschen är dålig på att kommunicera vad som görs, till exempel att högstubbar och död ved sparas.

Våga testa och dela det som går fel

Lindas uppmaning är att våga se möjligheterna och lyssna in vad andra har gjort. Även en misslyckad pilot ger mycket lärdom, och hon tycker att vi är dåliga på att dela det som går fel. "Det har utvecklats mycket bra innovationer genom misslyckande", säger hon. Den som har en ny innovation som kan passa skogsnäringen är välkommen att höra av sig till Skogstekniska klustret. "Teknisk utveckling i alla dess lag är varmt välkommet."